Ett backpackerliv senare...
Har tar var resa slut! Om nagra fa timmar lyfter planet som ska ta oss hem. Hem till Sverige. Hem till Stockholm. Jag tanker avsluta den har resan pa samma satt som jag avslutade min forra som jag dokumenterade har, med ett utdrag ur boken Fordjupade studier i katastroffysik av Marisha Pessls (som for ovrigt borde lasas av alla i hela varlden).
"Hur långt bort man än har rest, hur mycket man än har sett, från Taj Mahals tinnar till den sibiriska vildmarken, kommer man kanske till sist ändå fram till den olyckliga slutsatsen - oftast när man ligger i sängen och stirrar upp i halmtaket på något undermåligt logi i Indokina" skriver Swithin i sin sista bok, den postumt utgivna Vistelser 1917 (1918). "Det är omöjligt att befria sig från den obevekliga, kväljande feber som går under namnet Hemma. Efter sjuttiotre års lidande har jag dock funnit ett botemedel. Man är tvungen att bita ihop och resa hem igen och hur ansträngande det än är utan omskrivningar fastställa sina exakta hemmakoordinationer, sin longitud och latitud. Endast då kan man sluta se sig om och upptäcka den spektakulära vy man har mitt framför ögonen."
Nu gar jag tillbaka till min vanliga blogg http://konsekvenslost.blogg.se, vi ses dar!
Upp och ivag!
Linn (och Axel vid datorn bredvid).
